Category Archives: Övrigt

Katarina Johansson utses till hedersmedlem i SWEDPOS

Övrigt

Svensk förening för psykosocial onkologi och rehabilitering har i samband med sitt årsmöte den 24 april 2013 utsett Katarina Johansson, patientföreträdare och ordförande/samordnare i Nätverket mot cancer, till hedersmedlem i föreningen.

– Vi är glada över att få utse Katarina till hedersmedlem i SWEDPOS. Vi vill på detta sätt hedra och uppmärksamma ett stort engagemang och ett viktigt arbete som har haft och har stor betydelse för cancerrehabilitering till alla berörda, säger Maria Hellbom, vice ordförande i SWEDPOS.

SWEDPOS erbjuder ett forum för multiprofessionell sakkunskap inom cancerrehabilitering. Föreningens arbete skall bidra till att det fysiska, psykologiska, sociala och existentiella stödet till cancerberörda prioriteras i samhället och vården. SWEDPOS arbetar för att rehabilitering vid cancersjukdom kommer högt upp på beslutsfattares agenda.

– Jag är mycket glad och hedrad over utnämningen. SWEDPOS gör ett fantastiskt arbete för att lyfta cancerrehabilitering inom vården men också på den politiska agendan. Nätverket mot cancer ser rehabilitering som en otroligt viktig del i all cancerhandling och något som ska inkluderas i alla patienters behandlingsplan redan från start, säger Katarina Johansson.

Vår HTA-broschyr är klar!

Övrigt

Du som drabbad eller du som är anhörig till någon som fått cancer har helt unik kunskap och erfarenhet. När nya metoder och mediciner utvärderas inom cancervården är det viktigt att din röst blir hörd.

Kunskap och erfarenhet som är viktig när myndigheter fattar beslut om vilka nya tekniker som ska införas i sjukvården, vilka mediciner som ska omfattas av högkostnadsskyddet, vilka metoder man ska rekommendera och vilka man inte ska rekommendera och vilka förebyggande undersökningar som samhället ska satsa på.

Det är detta som kallas HTA eller Health Technology Assessment. I vår broschyr om HTA-processer lär du dig mer om hur du gör din röst hörd. Ladda ner vår broschyr här. 

Målsökande eller riktad cancerbehandling

Övrigt

Att läkemedlet är målsökande innebär att det direkt söker upp en viss cancertumör och påverkar t.ex. signalvägar i cancercellen så att de störs. Läkemedlet kan också påverka andra specifika processer så att cancercellens tillväxt hämmas. Man får därmed bättre effekt och mindre biverkningar. I många fall finns också ett test kopplat till dessa målsökande behandlingar, som på gen- och molekylnivå kan hitta de patienter som har störst nytta av behandlingen. Det här är en hoppfull och positiv utveckling som ger helt nya möjligheter att behandla cancer.

National Cancer Institute skriver bland annat på sin hemsida:

What are targeted cancer therapies?

Targeted cancer therapies are drugs or other substances that block the growth and spread of cancer by interfering with specific molecules involved in tumor growth and progression. Because scientists often call these molecules “molecular targets,” targeted cancer therapies are sometimes called “molecularly targeted drugs,” “molecularly targeted therapies,” or other similar names. By focusing on molecular and cellular changes that are specific to cancer, targeted cancer therapies may be more effective than other types of treatment, including chemotherapy and radiotherapy, and less harmful to normal cells.

What impact will targeted therapies have on cancer treatment?

Targeted cancer therapies give doctors a better way to tailor cancer treatment, especially when a target is present in some but not all tumors of a particular type, as is the case for HER-2. Eventually, treatments may be individualized based on the unique set of molecular targets produced by the patient’s tumor. Targeted cancer therapies also hold the promise of being more selective for cancer cells than normal cells, thus harming fewer normal cells, reducing side effects, and improving quality of life.

Mer information på svenska kommer inom kort.

Läs gärna mer på National Cancer Institutes hemsida.

Politikernas svar

Övrigt

Här lägger vi upp de svar vi har fått från riksdagspartierna på vårt upprop om väntetider i cancervården.

Se synpunkterna som har gått till partierna i vårt upprop!

Hej!

Jag vill, å Folkpartiets vägnar, tacka för de vykort och mejl som vi har fått via Nätverket mot cancers kampanj mot väntetider i cancervården. Vi delar ert nätverks engagemang för en god cancervård, effektiv preventivt arbete och stärkta patienträttigheter.

Genom vår medverkan i regeringen bidrar vi i arbetet med den nationella cancerstrategin, som 2009 slogs fast i en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Staten, landsting och regioner ska genom riktade satsningar på cancerområdet stimulera utvecklingsarbete i hälso- och sjukvården. Fem mål har vi satt upp för strategin:

  • att minska risken för insjuknande i cancer
  • att förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer
  • att förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter en cancerdiagnos
  • att minska de regionala skillnaderna i överlevnadstid efter en cancerdiagnos
  • att minska skillnaderna i insjuknande och överlevnadstid mellan befolkningsgrupper

De regionala cancercentrum som utvecklas är ett viktigt led i arbetet för en stärkt cancervård. En rad ytterligare initiativ för en bättre cancervård har tagits inom ramen för överenskommelsen, däribland satsningar på försöksverksamheter för en patientfokuserad och sammanhållen cancervård, som syftar till bland annat ökad tillgänglighet och minskade väntetider. Som ni säkert känner till kartlägger Socialstyrelsen, på regeringens uppdrag, väntetiderna i cancervården.

Folkpartiets uppfattning är att sjukvård ska ges på lika villkor till alla, utifrån behov. Vi vill stärka patientens rättigheter genom en samlad patienträttighetslag. En statlig utredning fick i mars i år regeringens uppdrag att ta fram förslag till en ny patientlagstiftning.

Vänligen
Karin Liljeblad

——————————————————–
Karin Liljeblad, utredare
Folkpartiet liberalernas riksdagskansli
Riksdagen, 100 12 Stockholm
tel: 08-786 56 54, 070-854 90 56
karin.liljeblad@riksdagen.se
www.folkpartiet.se

Svaret kom in den 26 juli 2011.

—-

Först ut är M och S.

FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA

Hej!

Tack för ditt mejl.

Vi ska ha en vård i världsklass. Plånbokens tjocklek eller vilka

försäkringar man har råd med får aldrig avgöra om man får vård eller inte

i. Det finns ingen genväg till en vård i toppklass – det krävs välutbildad

vårdpersonal, en väl fungerande infrastruktur av sjukhus och vårdcentraler

och inte minst framgångsrik medicinsk forskning.

Den nuvarande regeringen har steg för steg gjort lagändringar som leder

bort från vård efter behov. Nu är det tillåtet för personer som har en

privat försäkring eller kan betala själv att köpa sig företräde före den

som har större medicinska behov. Det är också tillåtet att sälja ut alla

sjukhus som vi har finansierat gemensamt, även universitetssjukhusen.

Vårdbolagen kan etablera sig där det är mest lönsamt istället för där

behoven finns. Vi socialdemokrater vill att människor ska få välja

vårdcentral – men privata vårdföretag ska inte få välja bort patienter som

de inte kan tjäna tillräckligt mycket på.

Universitets- och regionsjukhus ska inte säljas ut. De garanterar patienter

i hela Sverige en fungerande, sammanhållen vård och står för adekvat

utbildning och praktik åt sjukvårdens personal och behövs om Sverige ska

kunna återta en position som världsledande inom medicinsk forskning.

Gräddfiler för privatbetalande patienter ska inte vara tillåtet i den

offentligt finansierade vården.

Det så kallade Vårdvalet ska ersättas av ett Hälsoval så att vårdens

resurser går dit där de mest behövs och det hälsofrämjande arbetet

förbättras. Vi vill införa ett patientkontrakt från kontakt till genomförd

behandling. Kontraktet är en vårdgaranti som för patienten säkrar en kort

sammanlagd tid för undersökning och behandling.

Vi vill höja och säkerställa kvaliteten i vården. Vi vill införa en

nationell kvalitetscertifiering och utveckla nya nationella riktlinjer på

områden där det idag saknas. Vården och omsorgen ska vara lätt att få

kontakt med och tillgänglig när man behöver den. Målet är en sjukvård med

bättre service och utan långa väntetider och köer.

Vi vill införa hemläkarbilar för barnfamiljer och äldre som gör det lättare

att ta sig till akuten och slippa vänta länge bland andra sjuka. Närakuter

med tillgång till röntgen och specialistvård och liknande lösningar kan

avlasta de stora sjukhusen och ge bättre tillgänglighet för patienter med

lättare men akuta besvär. På vissa orter är fler vårdcentraler som är öppna

kvällar och helger ett alternativ.

All information om patienten ska samlas på ett ställe. Patienten ska ha

tillgång till sin egen journal. Alla som vill ska ha ett eget hälsokonto på

nätet.

Det behövs fler läkare, specialistsköterskor och undersköterskor och deras

kompetens måste tas tillvara bättre. Vi vill lösa läkarbristen genom att

bygga ut läkarutbildningen och verka för fler ST-tjänster. Vi vill minska

den tid vårdpersonalen måste ägna åt administrativa arbetsuppgifter

istället för vård. Vi vill att anställdas inflytande och arbetsvillkor ska

stärkas. Vi vill satsa på kompetensutveckling för personalen.

Vi föreslår också regelbundna och obligatoriska läkemedelsgenomgångar,

kommission för läkemedelssäkerhet för att kartlägga felaktig

läkemedelsanvändning samt införande av Lex Gulli med anmälningsskyldighet

vid misstanke om läkemedelsvanvård även anhöriga ska kunna anmäla. Vi vill

också att multisjuka äldre ska få en personlig läkare med helhetsansvar och

vi vill samla huvudmannaskapet för både hemsjukvård och äldreomsorg hos

kommunen. Vi vill bygga upp ett system för direktinläggning av äldre för

att så få som möjligt ska tvingas vänta på akuten.

Den psykiska ohälsan ökar, men dagens vårdutbud räcker inte till på långa

vägar. Det behövs fler psykiatriker och bättre kompetens om psykisk ohälsa

i primärvården.

Vänliga hälsningar

Brevsvar

Socialdemokraterna

www.socialdemokraterna.se

(Svaret inkom den 31 maj 2011)


***

FRÅN MODERATERNA

Hej, och tack för era mejl.

Regeringen arbetar sedan 2009 med att genomföra den nationella cancerstrategin. Strategin grundar sig på utredningen En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11). Det finns fem övergripande mål för arbetet inom cancerområdet:

  • minska risken för insjuknande i cancer
  • förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer
  • förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter en cancerdiagnos
  • minska regionala skillnader i överlevnadstid efter en cancerdiagnos
  • minska skillnader i insjuknande och överlevnadstid mellan befolkningsgrupper

I syfte att minska köer i vården och för att garantera den enskilde vård inom givna tidsgränser finns det Sverige också en lagstadgad vårdgaranti. Vårdgarantin ska för den enskilde garantera

  • kontakt med primärvården samma dag som man söker hjälp (tillgänglighetsgaranti),
  • besöka läkare inom primärvården inom högst sju dagar (besöksgaranti),
  • besöka den specialiserade vården inom högst 90 dagar (besöksgaranti), och
  • planerad vård inom högst 90 dagar (behandlingsgaranti).

Vårdgarantin reglerar inom vilka tidsgränser den vård ska erbjudas som vårdgivaren i samråd med patienten har beslutat om. Det är alltid gällande medicinska prioriteringar och indikationer för vård och behandling som ska utgöra grund för beslut och därmed utlösa vårdgarantin.

För att öka drivkrafterna för landstingen att uppfylla Vårdgarantin så har regeringen infört den så kallade kömiljarden. Sedan 2008 finns en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som innebär att de landsting som lyckas ge patienter vård i tid enligt vårdgarantin får del av en miljard kronor per år.

När första årets ”kömiljard” avgjordes, den 30 november 2009, hade samtliga landsting kraftigt förbättrat sina väntetidsresultat. Det var en stor förbättring jämfört med när kömiljarden lanserades i september 2008. Totalt sett var det ungefär 80 procent färre patienter som fick vänta längre än vårdgarantins gräns på 90 dagar.

Under 2009 startade en diskussion om kömiljarden också skulle omfatta de patienter som av medicinska eller andra skäl själva valt att vänta längre än vad vårdgarantin anger. Under kömiljardens andra år skärps därför kraven. Mätningarna kommer att inkludera denna så kallade patientvalda väntan och vara grund för utbetalningarna av kömiljarden hösten 2010. Om man väljer att redan i maj 2010 inkludera gruppen ”patientvald väntan”, har antalet som väntar längre än 90 dagar ändå sjunkit med mer än 50 procent sedan kömiljarden lanserades.

Detta är några av de insatser som Moderaterna, genom regeringens arbete, gjort och gör rörande cancervården i Sverige.

Länkar:

En nationell cancerstrategi för framtiden se: http://www.regeringen.se/sb/d/12679/a/138321

Godkännande av en överenskommelse om insatser inom ramen för den nationella cancerstrategin 2011 se: http://www.ud.se/content/1/c6/15/87/30/89dc6b3a.pdf

Framtidens cancervård: http://www.regeringen.se/sb/d/12679/a/169143

Det är olika delar av vad vår moderatledda regering har gjort och kommer att göra rörande cancervården.

Med vänlig hälsning,

Carl

Politisk tjänsteman

För att se valresultat:

http://www.val.se

OBS! svar kan ej skickas till denna adress, för att ställa ny fråga mejla till: info@moderat.se

nya moderaterna, Box 2080, 103 12 Stockholm

08-676 80 00

www.moderat.se, info@moderat.se

(Svaret inkom den 26 maj 2011)

***