A – Alkohol och cancer

Alkohol är, efter rökning och högt blodtryck, den tredje viktigaste riskfaktorn för ohälsa och förtida död. Måttliga mängder alkohol kan ha en negativ inverkan på hälsan, även om det inte finns något som talar för att det är mer hälsosamt att helt avstå från alkohol än att dricka mindre mängder [1]. Det finns dock ingen ”säker” nivå på alkoholkonsumtion. Alkoholen påverkar alla vävnader i kroppen och bland de tillstånd som kan vara relaterade till alkoholkonsumtionen kan nämnas högt blodtryck, ångest och depression, cancer i olika organ, mag- och tarmproblem, övervikt, skador i samband med olycksfall och i samband med graviditet ger alkohol ökad risk för missfall under första trimestern och riskerar skada på barnet [2,3]. Högre intag av alkohol ökar dessutom risken för att man ska utveckla ett skadligt alkoholbruk eller ett alkoholberoende.

Alkohol är en sedativ drog som har såväl uppiggande som lugnande effekter via påverkan på det centrala nervsystemet. En stor del av befolkningen är omedveten om att alkohol ökar risken för cancer. En enkätundersökning med EU-invånare visar att svenskarna dessutom är mer omedvetna om sambandet mellan alkohol och cancer än övriga EU-invånare. Skillnaden mellan kvinnor och män bör betonas eftersom riskerna för negativa effekter av alkoholbruk är större för kvinnor är för män, sannolikt på grund av fysiologiska och hormonella skillnader.

Så påverkar alkohol risken för cancer

Alkoholen påverkar risken för cancer på flera sätt och de exakta sambanden är ofullständigt kända. Alkohol innehåller hög andel kalorier, vilket gör att en hög alkoholkonsumtion kan ge övervikt som i sin tur är en väl belagd riskfaktor för cancer. Alkoholen innehåller också ämnen som blir giftiga, skadar arvsanlagen och försvagar immunförsvaret när de bryts ned i kroppen. Typen av alkohol – öl, vin eller starksprit – verkar spela mindre roll utan sannolikt är mängden konsumerad alkohol den avgörande faktorn.

Källor:

Cancerfondens hemsida
Region Skånes vårdprogram för levnadsvanor

Referenser:

  1. Grönbaek, Martin. Review: The positive and negative healtheffects of alcohol- and the public health implications. Journal of Internal Medicine. 2009, Vol. 265, ss. 407-420.
  2. www.can.se
  3. 3. Andersen, ANM et al. Moderate alcohol intake during pregnancy and risk of fetal death. International Journal of Epidemiology. 2012:1-9

Länkar:

www.1177.se
www.fhi.se
www.alkoholhjalpen.se
www.livsstilsanalys.se
www.alkoholprofilen.se
www.can.se
www.natverket-hfs.se/patientbroschyrer-testa-dina-levnadsvanor

Texten är skriven av: Anna Friberg, verksamhetsutvecklare prevention och hälsoekonomi, Regionalt Cancercentrum Syd

Texten är granskad av: Mef Nilbert, professor, verksamhetschef Regionalt Cancercentrum Syd