Patienters erfarenheter av cancervården

Patientens röst

Hur upplever du som patient eller närstående cancervården i Sverige idag? Dela med dig av dina erfarenheter. Skriv gärna och berätta till info@natverketmotcancer.se. Vi publicerar alla inlägg här på hemsidan, men givetvis utan namn, etc. Läs även tidigare patienterfarenheter här.

Här kommer ett urval patienterfarenheter som har kommit in till EN av våra medlemsorganisationer under den senaste månaden.

Det är sant att man får vänta och svettas och må dålig för väntan att man skulle få svar. Jag hade röntgen den 11/9 och få träffa läkaren den 14/10. Hur skall jag orka?

Fick vänta 5 veckor på besked. Tur att det finns medicin för att lindra oron, är helt slut.

Oförskämt, oförsvarligt och okänsligt beteende som inte kan accepteras. Fick påringning dagen efter DT med besked om ny tumör samt spridning till lever och lunga. Via telefon, finns det ingen empati?

Har väntat 3 ½ veckor. Har bestämt mig för att gå upp till avdelningen och lägga mig ner på golvet framför expeditionen, helt enkelt ligga kvar och låta läkare o sköterskor kliva rätt över mig tills jag får ett besked. Blir snart galen av oro.

Nu har det gått 21 dagar av medicinering i väntan på mitt CT-svar. Det är inte bara sjukdomen som är påfrestande!

Gjorde en röntgen i början av förra veckan. Ringde onkologen i tisdags och fick telefontid för röntgensvar på onsdagen. Väntade hela dagen. Ringde i torsdags och påminde. Väntade hela dagen. Idag fredag och väntar fortfarande….

Mig hade de glömt bort! Trots att jag ringt varje vecka i tre veckor hade mitt svar ”trillat mellan stolarna”. Saknas engagemang och empati eller!?

Svarar för min man som inte orkar att ”jaga” på om provsvaret. Det tar så mycket av både mina och min mans krafter att behöva jaga, bli irriterad, förbannad och samtidigt leva med ständig oro. Har sjukskrivit mig för att inte bryta ihop totalt.

Har också tjatat i 3 ½ veckor och till slut gav sköterskan mig beskedet att allt vara bra trots att hon egentligen inte har befogenhet till detta. Tack underbara sköterska som lindra min väntan, mitt lidande.

För mig gäller påringning varje dag efter 7-10 dagar för att få ett besked och det tar både tid och kraft. När skall det bli ”normalt”?

Är trött på att efter varje undersökning bli förbannad i jakten på ett svar. Det borde vara det självklaraste i världen att man skall få ett ”snabbt” svar helst inom 1 vecka.

Cancern gjorde mig sjuk men all väntan och usla bemötande har gjort att jag känner mig sjukare av detta än av cancern.

Är det meningen att man skall behöva äta ”anti.depp” för att vården inte kan klämma fram ett besked, uselt.

Läkaren hade 3 veckors semester. Jag skulle ”glatt” vänta och må dåligt i väntan på svaret medan han njuter av medelhavsluften, fy fan! Är det så här man behandlar patienter 2013?

Tar hellre ett snabbt opersonligt SMS vid ett positivt svar än den fasansfulla väntan. Dags att uppdatera sjukvården

Skall man behöva vänta veckovis på ett ”livsavgörande” provsvar, så empatilöst och dåligt.

Har snart varit sjukskriven längre pga av depp. oro, väntan på provsvar än av själva operationen. Det är dags att vakna!!!

Det måste vara ett generalfel i sjukvården om man skall behöva vänta 3-4 veckor på ett provsvar, skandalöst!

Såg i min journal att provsvar kom efter ett par dagar till läkaren. Själv fick jag beskedet 3½ vecka senare. Hur fan är detta är möjligt! Har de ingen känlsa för patienten?

Nu är det äntligen min ”tur” att efter FEM veckors väntan få svaret på min röntgen. Fy fan vilken pina det är och kroppen exploderar snart av all ångest. Ingen i min närhet vet vad jag går genom just nu. Jag orkar inte berätta eller visa mina känslor för dem eftersom jag saknar kraft att trösta dem.

En annan reflektion som jag gjort är den kala korridoren i Malmö där man sitter och dricker sin kontrast inför CT med folk som far fram och tillbaka. Kräver ingen lyx men en varm trivsam miljö skulle underlätta den annars så stressiga och oroande kropp.

Det finns så många små detaljer som gör så mycket och tänk den dagen när vården själva kan tänka i patientperspektiv.