Den nya cancerstrategins ambitioner måste omsättas i praktiken. Det skriver forskare och läkare tillsammans med Nätverket mot cancer och företrädare för Novartis Sverige
Samtliga debattörer
Anders Bjartell
Professor i urologisk cancerforskning och överläkare i urologi Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus
Chunde Li
Docent och överläkare i onkologi Karolinska Institutet och Södersjukhuset
Joanna Strand
Docent och läkare i onkologi Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus
Margareta Haag
Ordförande Nätverket mot cancer
Lars-Ingvar Johansson
Styrelseledamot Nätverket mot cancer
Niklas Bergvall
Vd Novartis Sverige
Caroline Fluur
Medicinsk chef Novartis Sverige
Tidöregeringens nya nationella cancerstrategi 2.0 sätter rätt riktning för svensk cancervård under de kommande 10–15 åren. Den har som mål att fler överlever cancer samt att alla som drabbas ska ha möjlighet att åtnjuta en så hög livskvalitet som möjligt både under och efter en cancersjukdom. Den höjer ambitionsnivån och slår fast att personcentrering, jämlikhet, forskning, innovation och samverkan ska genomsyra utvecklingen.
Cancerpatienter har inte tid att vänta
Vi välkomnar särskilt strategins tydliga fokus på precisionsmedicin och modern diagnostik. Det är helt rätt att avancerad bilddiagnostik och molekylär diagnostik lyfts fram som centrala verktyg, liksom betoningen på nationell styrning och samordning. Men en strategi är bara början. Det som avgör om Sverige verkligen fortsätter vara ett föregångsland är hur väl vi omsätter ambitionerna i praktiken. Först då kan de komma till nytta för patienterna. Cancerpatienter har sällan tid att vänta.
Ett av cancervårdens mest lovande utvecklingsområden är radioligandterapi (RLT). Det är en form av precisionsbehandling där strålning levereras direkt till tumören via en målsökande molekyl, där diagnostik och behandling hänger ihop. Läkemedelsbolag har gjort stora investeringar inom forskning och utveckling, och det finns i dag två godkända terapier och fler än 70 molekyler i klinisk forskning inom till exempel prostata- och bröstcancer.
En RLT-behandling för prostatacancer används i dag i flera europeiska länder. Den är godkänd även i Sverige men ännu inte rekommenderad för användning. Det är ett tydligt exempel på hur Sverige tappar fart och går miste om såväl klinisk erfarenhet som innovationskraft inom ett växande område. Svenska patienter väntar, några tar tåget utomlands på egen bekostnad. Så ska det inte behöva vara.
Nya terapier behöver införas jämlikt
Därför blir cancerstrategins fokus på nationell samordning avgörande. Det krävs en modell som underlättar för att introducera innovation kontrollerat och jämlikt i hela landet. Det gäller hela kedjan: från diagnostik och patientselektion till kapacitet och kompetens, logistik och uppföljning.
Implementering behöver göras till en styrd nationell process med transparens, gemensamma kriterier, tydligt ansvar och uppföljning, så att nya behandlingar och metoder kan införas jämlikt i hela landet. Då kommer vi förbi nuvarande hinder att varje sjukhus och enhet måste lösa samverkansfrågan varje gång ny behandling eller metod ska implementeras.
Om Sverige inte implementerar nya cancerbehandlingar blir Sverige inte relevant för framtida kliniska forskning
Kapacitet, kompetens och standardiserad datainsamling behöver säkras i vårdkedjan så att nya terapier kan införas jämlikt och följas upp i hela landet, utan att fastna i flaskhalsar. Säkerställ styrning och uppföljning av kunskapsstyrningens riktlinjer i samverkan mellan alla inblandade parter.
Införandet behöver kopplas tydligare till kliniska prövningar och forskning så att Sverige kan attrahera fler studier, bygga klinisk erfarenhet och bidra till nästa generations cancerbehandlingar. Om Sverige inte implementerar nya cancerbehandlingar blir Sverige inte relevant för framtida kliniska forskning. Det drabbar cancerpatienterna.
En ny väg för svensk cancerbehandling
Cancerstrategin pekar ut en ny väg: mer precision, mer data, mer jämlikhet och starkare innovationskraft. Genom stärkt samverkan kan vi tillgängliggöra precisionsmedicin. Men strategin behöver få fullt genomslag i praktiken så att Sverige kan fortsätta att ligga i framkant och svenska patienter kan dra nytta av utvecklingen.