Inför mandatperiodens sista budget utmanas politikernas löften om att prioritera medicinsk forskning. Trots bred enighet inför valet har investeringarna uteblivit. Det skriver 42 aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn samt life science-sektorn. Margareta Haag är en av debbattörena.
En sammanfattning av debattartikel 16 september 2025 i Altinget
Läs hela här
Huvudsakliga budskap
-
En grupp på 42 aktörer inom hälso-/sjukvård och life science kritiserar att Sverige, trots löften från politiker och bred enighet inför valen 2018 och 2022, inte lyckats prioritera medicinsk forskning tillräckligt i de statliga budgetarna.
-
Artikeln menar att det blivit ett glapp mellan intentioner och handlingar — stora ambitioner, men statliga investeringar som inte motsvarar dessa.
Viktiga fakta och statistik
-
Jämförelse av statliga investeringar i civil forskning och utveckling (FoU) som andel av BNP:
-
2023 låg Sverige på plats 13 av 35 länder med cirka 0,70 %.
-
Beräkningar indikerar att Sverige 2025 kommer ligga på ca 0,72 %.
-
-
Medicinsk och hälsovetenskaplig forskning:
-
Under den senaste mandatperioden ökade investeringarna inte ens med 1 %, medan övrig civil forskning ökade med 27 %.
-
Under nuvarande mandatperiod har en ökning med ca 3,7 % noterats — men det betraktas som otillräckligt.
-
-
Investeringsnivå i förhållande till vårdkostnader:
-
År 2010 motsvarade statens investering i medicinsk forskning ungefär 2 öre per vårdkrona.
-
2023 är motsvarande siffra endast 1,33 öre per vårdkrona.
-
-
Tillgång till läkemedel och innovation:
-
Artikelförfattarna anser att Sverige behöver långsiktiga ekonomiska investeringar och politiska överenskommelser över partigränser för att stärka medicinsk forskning och life science.
-
Finansminister Elisabeth Svantesson har utlovat åtgärder i kommande budget för att stärka Sveriges innovationskraft.
-
En opinionsundersökning visar att 71 % av de tillfrågade vill att de statliga investeringarna ska öka till fyra öre per vårdkrona över tid.