Patientsamverkan

”Vi jobbar för ett mer långsiktigt hållbart samhälle där alla invånare tillsammans bidrar och kan uppnå bästa möjigha hälsa och värlbefinnande över tid”

Utmaningarna bidrar till de missuppfattningar och oklarheter som finns kring vinsterna med samverkan. Många vill samverka, men vad leder det till? Hur gör man det på ett bra sätt? De positiva effekter som identifierats både inom forskning och vård, tappas lätt bort om ingen struktur finns på plats för långsiktig utvärdering, uppföljning och spridning.

Patient- och närståendesamverkan behandlas alltför ofta som ett nödvändigt ont eller en ruta som slentrianmässigt måste kryssas i, snarare än en central, värdeskapande aktivitet. Ett sådant förhållningssätt leder till att man gör insatser som vare sig är särskilt långsiktigt hållbara eller ger tydliga resultat. En ond cirkel skapas.

Det behövs en kulturell och strukturell förändring inom forskningen och i hälsooch sjukvården kring patient- och närståendesamverkan. Med strukturell förändring menas att organisationer måste se över ledarskap, administration, ekonomiska system och hur verksamheternas arbetssätt är uppbyggda. Den kulturella förändringen berör till stor del tankesätt och inställningar hos individer. Struktur och kultur behöver växeldra och komplettera varandra för att man ska få ut så mycket som möjligt av att samverka.

Alla som vill samverka måste dra sitt strå till stacken. En bra startpunkt är att läsa den här rapporten, som bygger på den omfattande forskning och de rika erfarenheter som redan finns inom området samverkan.

RCC om Patientsamverkan

RCC har ett grundläggande uppdrag att stärka patientens ställning i cancervården. Att beakta patienters och närståendes upplevelser och synpunkter är en förutsättning för att kunna utveckla en personcentrerad och säker vård. Patienter och närstående är medskapare av framtidens cancervård.