Frukostseminarium om den ojämlika cancervården i Riksdagen 27 april 2017

Riksdagen

Nätverket mot cancer arrangerade tillsammans med Riksdagens Nätverk för jämlik vård och Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland seminarium där vi diskuterade den ojämlika cancervården mellan 21 olika landsting i Sverige.

Vad menas med jämlik vård? Hur jämlik är cancervården? Prevention, tidig diagnos och optimala behandlingar är livsavgörande för cancerpatienter. Varför ser cancervården det olika ut mellan olika landsting och även mellan olika cancersjukdomar?

Moderator var professor Roger Henriksson, chef Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland.

Intresset var stort. Lokalen som rymde 50 personer var fullsatt. Ett flertal politiker från riksdag och landsting samt patientföreträdare från cancerorganisationer, vårdpersonal och företag deltog i en engagerad diskussion.

Pernilla Gunther (KD) – Riksdagens nätverk för jämlik vård inledde mötet med att hälsa samtliga välkomna. Hon hänvisade sedan till Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf; ”vård på lika villkor” och ”hela befolkningen”. Hon konstaterade att det inte fungerar med den organisation vi har i Sverige med 21 regioner och landsting. Hon nämnde en rad organisationer som tittat på begreppet ”jämlik vård” som Socialstyrelsen, SKL, LIF m.fl. Hennes slutkläm blev att vi bör kräva statlig finansiering av högspecialiserad vård och att frågan om antalet regioner återigen bör finnas på agendan. Det fungerar inte längre med 21 olika regioner.

Roger Henriksson, professor och chef för Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland var mötets moderator och inledde med att konstatera att klyftorna i samhället har ökat vad gäller hälsa och jämlik vård till alla. På riksplanet skiljer de olika bostadsorterna markant åt och regionalt i Stockholm finns en tydlig skillnad mellan olika stadsdelar längs T-banans linjer. Roger Henriksson ansåg att en del i den ojämlika vården är personal inom som inte har rätt kompetens och styrning. Lågutbildade och personer från andra kulturer får ofta sämre vård. Ett exempel som lyftes fram är vården för prostatacancer och den kurativa behandlingen där det fanns ett tydligt samband mellan låg inkomst under 16 000 kr/månad och hög inkomst över 38 000 kr/månad. I den första gruppen erhöll ca 35 % god kurativ vård medan i den andra gruppen var det ca 58 %.

Därefter följde en rad kommentarer från patientorganisationer, politiker och företrädare för vården där moderatorn gav ordet till dessa representanter när det passade in i hans presentation av aktuella frågeställningar.

Representanter från vården delade uppfattningen att den etiska och empatiska kompetensen hos personalen har stor betydelse för personalens förhållningssätt. Han ansåg att det behövs ett nationellt grepp i denna fråga. Vidare framhölls även kulturella skillnader och inte minst språkets relevans för ojämlik vård. Det rådde stor enighet om språkets betydelse för att utlandsfödda ska få en rättvis vård och det krävs nationella åtgärder samt nya arbetssätt för förbättra situationen. Vidare diskuterades tolkfrågan där vårdpersonalen inte kan vara säkra på att tolken ger rätt information. Det förekommer även alltför ofta att barn eller make är tolk för utlandsfödda kvinnor, vilket är ett stort problem.

Läkemedel diskuterades från olika synvinklar både vad beträffar hur effektiva de är, ”rätt” medicin till ”rätt” patient samt ekonomi. Många nya läkemedel är kostsamma. Även alternativa bedömningar, ”second-opinion” framhölls som viktigt för en rättvis vård. Det kunde också konstateras att väntetiderna i vården ser väldigt olika ut beroende på var man har sin bostadsort.

Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer, avslutade mötet med att ge Nätverket mot cancers syn på cancervården: ”En rättvis vård innebär för oss patienter att vården struktureras efter patientens särskilda och individuella behov samt förutsättningar oavsett var i landet man bor. Patientens delaktighet i sin egen vård, det vill säga att patienten har förstått informationen om sin sjukdom och samtyckt till behandling, ska antecknas i patientjournalen”.

Samma dag deltog Katarina Johansson i Gabriel Wikströms Rådslag om framtidens cancervård. Se mer information om detta i vårt pressmeddelande.

Här kan du ladda ner Powerpoint-presentation från mötet.