Den första interaktiva årsrapporten från Svenskt kvalitetsregister för koloskopier och tjock- och ändtarmscancercancerscreening (SveReKKS) har nu publicerats och är en del av kvalitetsmätningen inom det nationella screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Alla regioner i Sverige har anslutit till screeningprogrammet och samtliga registrerar i SveReKKS vilket framöver kommer att ge viktigt underlag för det fortsatta screeningarbetet, både nationellt och regionalt.
Screeningprogrammet i tidigt skede
Den interaktiva årsrapporten innehåller data från alla regioners arbete med screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Även om data ännu inte är tillräckliga för att göra jämförelser nationellt – framför allt på grund av att screeningprogrammet så nyligen införts och ännu inte är implementerat för alla åldersgrupper – är rapporten ett viktigt steg framåt.
Andreas Pischel, gastroenterolog och SveReKKS registerhållare säger:
— Införandet av screening för tjock- och ändtarmscancer har inte skett enhetlig över Sverige. Stockholm startade redan 2008 medan resten av landets regioner startade under 2021- 2022 och alla rekommenderade årskullar har ännu inte fått inbjudan att delta. Detta innebär att andelen koloskopier som gjorts per invånare skiljer sig mycket över landet och det gör att datan inte kan anses vara tillförlitliga för tolkning än. Små skillnader kan ge stor variation i resultaten. Detta kommer dock att harmoniseras över tid, i takt med att screeningprogrammet införs i alla aktuella årskullar i landet.
Registret viktigt för att mäta kvaliteten
SveReKKS är ett nationellt kvalitetsregister som skapades 2018 för att möjliggöra uppföljning av det nationella screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Syftet är att registrera alla koloskopier och kunna jämföra kvaliteten i all koloskopiverksamhet men också att följa upp koloskopierna i det nationella screeningsprogrammet för tjock och ändtarmscancer.
Ett nationellt samordningskansli vid Regionala cancercentrum överför automatiskt data om de två första stegen i screeningprogrammet, det vill säga utskick och svar på inbjudan att delta i screeningprogrammet samt resultat från avföringsproverna till SveRReks. Koloskopier som görs i de fall dolt blod har hittats i avföringen registreras av regionernas egna koloskopienheter. Där registreras bland annat förekomst och borttagande av polyper som kan, men inte behöver vara, mycket tidiga förstadier till cancer.
Andreas Pischel kommenterar:
— Ett kvalitetsregister som SveReKKS ger möjlighet att följa och säkerställa en god endoskopikvalitet över hela Sverige. Med hjälp av kvalitetsindikatorer kan man jämföra koloskopikvaliteten mellan enheterna i landet och man kan även följa den egna verksamheten. Till exempel, eftersom man även registrerar att en koloskopi görs under handledning kan en läkare under sin träning följa den egna utvecklingen och identifiera eventuella förbättringspotentialer. Vidare kan verksamhetscheferna följa verksamhetens och endoskopisternas resultat och ansvara för att åtgärda eventuella brister. Sist men inte minst kan patienterna se att en koloskopi har en god kvalitet vilket förhoppningsvis minskar eventuella tvivel för att gå till en koloskopi, vilket i sin tur minskar risken att insjukna eller dö i tjock- och ändtarmscancer. Nationellt innebär det att kostnaderna för behandling av cancer och rehabilitering minskar och ur ett politiskt perspektiv ger registret underlag för att bättre utvärdera koloskopier och lättare leverera en god kvalitet så att folkhälsan kan öka.
Deltagandet i screeningen mäts
Även deltagandet registreras. Från andra screeningsprogram som redan är etablerade i Sverige är det känt att deltagandet i screeningen kan variera mycket och det är viktigt att kunna mäta och följa deltagandet över tid och även geografiskt. I årsrapporten kan användaren till exempel välja att se data om svarsfrekvens på inbjudan, resultat från avföringsproverna samt kontakt med koloskopienheterna på nationell, regional och ner till kommunnivå. Detta ger en helhetsbild av hur väl screeningprogrammet fungerar, vilket framöver gör det möjligt att identifiera eventuella brister och möjliga förbättringar.