header_vcd17

Världscancerdagen 2017

På Världscancerdagen den 4e februari 2017 hade Nätverket mot cancer bjudit in till ett traditionsenligt seminarium för åttonde året i rad. Syftet med arrangemanget, som hade lockat folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister bland många andra, var att öka kunskapsnivån om situationen för cancerpatienter och närstående. Under temat ”Tid för Liv” deltog undertecknad på en innehållsrik, givande och faktiskt ganska lättsamt seminarium som gav mersmak och blickade framåt mot valet 2018.

11.00 Inledning

Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer, hälsar alla välkomna.

11.05 Inledningstal

Inledningstal av Gabriel Wikström (S), folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister.

Kort utdrag

”Det finns ingen större orättvisa än de 17 år det tar att implementera nya behandlingar” konstaterade Gabriel Wikström i sitt inledningstal på Konferens Odenplan i Stockholm på Världscancerdagen 2017. I och med detta lyfte hälso- och sjukvårdsministern en av de många frågorna som Nätverket mot cancer och dess respektive medlemsorganisationer ville göra politiker, beslutsfattare och allmänheten uppmärksammade om denna dag. En fråga som förutom att göra det mindre intressant att investera i Sverige, till syvende och sist drabbar den enskilde patienten.

11.15 – 12.00 Nätverket mot cancers prioriterade frågor för bättre cancervård

Världscancerdagen 2017 sätter Nätverket mot cancer fokus på tre viktiga områden som vi kommer att följa och driva fram till valet 2018. En enkät har skickats till samtliga riksdagspartier.

Först ut att samtala om cancervården med Nätverket mot cancers ordförande är

  • Gabriel Wikström (S) folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, medverkade vid Världscancerdagen 2015 och 2016 samt även i våra seminarier i Almedalen 2015 och 2016.
  • Cecilia Widegren (M) är ledamot i Riksdagens Socialutskott och medverkade i Almedalen 2016.

Kort utdrag  (fortsättning)

Just patienten stod i fokus denna dag, bland annat genom Katarina Johansson, ordförande i Nätverket mot cancer, som efterlyste en patienträttighetslag i debatten med Gabriel Wikström och Cecilia Widegren (riksdagsledamot, M). om ”Nätverkets” prioriterade frågor inför valet. ”Patientlagen ger möjligheter men inga rättigheter för patienten. Vi har ett konsumentverk, kan vi inte få ett patientverk?” frågade Katarina bland annat de två närvarande politikerna. Vidare konstaterade Katarina att patienter måste kunna ifrågasätta huvudmannen och vända sig till en oberoende part.

12.10 – 12.40 Fortsättning Nätverket mot cancers prioriterade frågor för bättre cancervård.

Hur ser cancervården ut i landsting och regioner och vad behöver göras för att den ska förbättras?

Medverkande

Emma Spak, Sveriges yngre läkares förening, Dag Larsson (S), ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation samt Mats Eriksson (M) vice ordförande SKL:s Sjukvårdsdelegation.

Kort utdrag  (fortsättning)

Därefter stod frågan kring 21 landsting där Emma Spak från Sveriges yngres läkares förening tyckte det var smärtsamt att se så stora skillnader mellan olika landsting. Hon fick medhåll av Anders Blanck (VD på LIF) som ansåg att vi måste se Sverige som en enhet, inte 21. Dag Larsson (Ordförande, SKL) å andra sidan nämnde att det inte alltid är politiker som är bromsklossen utan klinikchefer/professionen som inte är positiva till förändring. Hans Hägglund, själv verksamhetschef på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, sa dock att det i verkligheten kan vara svårt att utveckla vården när man har en fast budget att förhålla sig till. ”Det är som att styra ett barnkalas med SMS” jämförde han exempelvis.

12.45 – 13.10 Är det dags för en nationell canceragenda?

Cancerforskningen är just nu inne i en fas som överträffar det mesta som hittills skett inom medicinsk forskning. Nya innovationer inom diagnostik och behandling har radikalt förbättrat möjligheten att behandla och bota svårt cancersjuka patienter där det bara för några år sedan inte fanns mycket annat att erbjuda än god omvårdnad. Men hur kan vi se till att Sverige inte hamnar på efterkälken när det gäller landvinningar inom forskningen och möjligheten för svenska patienter att få ta del av dem? En rad intressenter inom cancerområde, däribland Nätverket mot cancer, har medverkat i att arbeta fram ett förslag på nationell canceragenda för Sverige i syfte att tillvarata de unika möjligheter vi ser att Sverige har att återta vår framstående position inom cancerforskningen. En canceragenda förutsätter forskningssamverkan på ett nationellt plan och har möjlighet att sätta Sverige på kartan i enlighet med den ambition regeringen presenterat i årets forskningsproposition.

Medverkande

Anders Lönnberg, Regeringens samordnare för Life Science, Anders Blanck, VD LIF- de forskande Läkemedelsföretagen, Hans Hägglund, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, Arne Östman, professor of Molecular Oncology Cancer Center Karolinska Institutet, Tobias Sjöblom, professor Department of Immunology, Genetics and Pathology, Program Director for U-CAN, Uppsala Universitet, Kerstin Holmberg, Nätverket mot cancer.

13.15 – 13.30 Etik i vård och forskning

Samtal med Kjell Asplund, professor emeritus och ordförande Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har under hösten 2016 publicerat en rapport om ”Etiska bedömningar i gränslandet mellan hälso-och sjukvård och forskning”. Dessutom har Kjell Asplund lett utredningen om Paolo Macchiarinis luftstrupsoperationer på Karolinska Universitetssjukhuset (rapporten Fallet Macchiarini). De båda rapporterna sätter ljuset på patientens ställning, säkerhet, beslutanderätt och tillgång till information i samband med forskning eller sjukvård vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom.

Vilka slutsatser från rapporterna kan anses vara relevanta för landstingens fortsatta arbete med patientsäkerhet och patientcentrering inom ramen för den nationella cancerstrategin? Vilka är rekommendationerna för framtiden?”

Kort utdrag (fortsättning)

Professor Kjell Asplund, utredaren bakom Macchiarini-fallet, påminde om vikten av etik i vård och forskning – där det enligt honom fortfarande finns stora kulturproblem inom vården.

14.15 – 14.40 Att mötas i cancervården

Det mänskliga mötet mellan patienter, närstående och personal i cancervården är en förutsättning för en god vård. Patienter och närstående är en resurs som genom ökad kunskap blir medaktörer, har inflytande och kan påverka och ta ansvar för den egna vården. Ett samtal om patienters och närståendes behov och verktyg.

Medverkande

Margareta Haag, vice ordförande samt Inga-Lill Lellky, närstående båda Nätverket mot cancer, Ulrika Sanden, patient och forskare, ProAktiv Cancervård, Lunds Universitet, Daniel Forslund, Innovationslandstingsråd (L), Lena Scharp, Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland.

Kort sammandrag (fortsättning)

Nu var det dags för diskussion om tillgänglighet till vården. Margareta Haag, vice ordförande i Nätverket mot cancer, jämförde Sri Lanka med Sverige. ”I Sri Lanka är det helt självklart med digitala lösningar som Skype inom vården” klargjorde hon, något som absolut inte kan sägas om svensk cancervård. Trots smärre förbättringar som nylanserade videosamtal i Stockholm uttryckte Margareta en stark önskan om att saker och ting måste ske nu för ett bättre möte i cancervården i framtiden.

14.45 – 15.30 Vad kan vi göra för att minska cancerrisken?

I Sverige får fler än 60 000 personer en cancerdiagnos varje år. Om vi inte gör något åt vår livsstil kommer dubbelt så många svenskar att leva med cancer år 2030. Utöver livsstilsförändringar, där de fem viktigaste faktorerna som innebär ökad risk för cancer är kost, rökning, alkohol, stillasittande och sol, har vi idag screening mot bröst- och livmoderhalscancer. Sedan 2011 ingår vaccination mot HPV, som orsakar livmoderhalscancer, för flickor i det allmänna vaccinationsprogrammet.

14.45 – 15.10 ”Goda vanor för ett friskare liv”

Det finns skillnader i cancervården som inte kan förklaras av att patienter har olika medicinska förutsättningar eller behov. Olika grupper av människor är mer eller mindre benägna att delta i screening, söka vård, delta i studier, ställa krav eller ifrågasätta om vården inte fungerat optimalt. Vårdpersonalens beteende med grund i normer och värderingar påverkar också. Insjuknande i cancer borde kunna minska om det förebyggande arbetet intensifieras bland annat genom riktade informationsinsatser.

RCC Stockholm Gotland har i samarbete med Botkyrka kommun genomfört projektet ”Goda vanor för ett friskare liv” där 42 volontärer i kommunen utbildats till att informera andra medborgare om hur man som enskild individ kan minska risken att drabbas av cancer. Artisten och Botkyrkabon Dogge Doggelito har bl.a. medverkat i projektet som Hälsoinformatör.

Medverkande

Professor Roger Henriksson, chef och Arja Leppänen, processledare, båda RCC Stockholm Gotland samt hälsoinformatörer från projektet.

Kort sammandrag (fortsättning)

Seminariets sista del handlade om vad vi kan göra för att minska cancerrisken. Arja Leppänen, processledare på RCC Stockholm-Gotland, berättade i denna programpunkt om Botkyrkaprojektet som lyckats få 42 volontärer som spridit information om cancer på rätt språk och via rätt kanaler. Ett jobb som tar tid.

15.15 – 15.30 HPV: En folkhälsofråga

OM HPV-vaccin för pojkar. Ett samtal med Sveriges främste HPV-expert professor Joakim Dillner, Karolinska Institutet, Adam Roth, läkare och utredare, Folkhälsomyndigheten och Marie Robertsson, Nätverket mot cancer.

Kort sammandrag (fortsättning)

Tid är något Nätverket mot cancer inte anser att vi har vad gäller frågan om HPV-vaccin för pojkar. ”När kommer det?” undrade Katarina Johansson och fick som svar av Folkhälsomyndigheten att statens utredning kring denna fråga kommer att vara klar i år. Återstår att se vad den säger…

15.35 Årets Cancernätverkare presenteras

Hedersutmärkelsen tilldelas en person eller verksamhet som genom sitt engagemang stöttar Nätverket mot cancers målsättning att stärka patientens inflytande och möjligheter till optimal vård.

Kort sammandrag (fortsättning)

Världscancerdagen 2017 avslutades med att den ideella föreningen Sjuksköterskor i Cancervård tilldelades utmärkelsen ”Årets Cancernätverkare”. Ordförande Cecilia Olsson mottog priset för föreningens arbete med frågan kring rätten till kontaktsjuksköterskor för alla cancerpatienter.

Vid pennan,
Christian Pedersen

Utvalda bilder från dagen

Klicka på bilderna för full upplösning. Fotograf Magnus Liljegren.