Sjukvårdspersonal ska inte behöva anmäla patienter på migrationspolitiska grunder. Stoppa angiverilagen nu, skriver debattörer från flera patientorganisationer.
Trots omfattande kritik går regeringen vidare med utredningen om att offentligt anställda ska ange papperslösa. Det är emellertid oförenligt med grundläggande mänskliga rättigheter och skulle urholka rätten till vård. Sjuka människor som avstår vård på grund av rädsla riskerar att fara illa och samhället riskerar ett förtroendetapp för sjukvården.
Det förslag om en anmälningsplikt för anställda i offentlig sektor, som kommit att kallas angiverilagen, har varit föremål för intensiv debatt sedan Tidöavtalet undertecknades.
Som representanter för patienter och närstående menar vi att det är viktigt att granska utredningsdirektiven ur ett patientperspektiv och analysera dess potentiella påverkan på patienters integritet och rättigheter. Vi vill framför allt lyfta två centrala aspekter:
1. Människor ska kunna söka vård utan att vara rädda för att bli anmälda av sjukvårdspersonal.
2. Sjukvårdspersonal ska inte behöva anmäla patienter på migrationspolitiska grunder.
Sverige har länge varit känt för sin välfärdsmodell och sin strävan att erbjuda tillgång till sjukvård för alla, oavsett medborgarskap eller uppehållstillstånd. Alla har rätt till nödvändig vård som inte kan vänta i ett akut läge.
Dessa principer har varit avgörande för att säkerställa att alla invånare kan leva ett hälsosamt liv, att medicinska tillstånd inte förvärras på grund av utebliven vård och att samhället inte riskerar att drabbas av utbrott av smittsamma sjukdomar som inte behandlas i tid.
Modellen bygger på ett system där patienter kan känna sig trygga. En allvarligt sjuk människa som i sin nöd kommer till akuten eller vårdcentralen ska mötas av vårdpersonal som alltid har personens hälsa som det främsta målet; personal som har respekt för människovärde och patientens integritet. Det är en förutsättning för att patienten ska kunna prata öppet om sina symtom, sin situation och sin medicinska historia – något som i sin tur är helt avgörande för att patienten ska få effektiv och god vård som gagnar både den enskilde och samhället.
Sveriges riksdag har beslutat om en plattform för de etiska principer som styr prioriteringarna inom hälso- och sjukvården. Den bygger på tre grundläggande principer om människovärde, behov och solidaritet, samt kostnadseffektivitet – varav människovärdesprincipen är den högst prioriterade.
Principerna har dessutom blivit en del av Hälso- och sjukvårdslagen, som i tredje kapitlet första paragrafen stadgar att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde.
Sverige är enligt lag och internationella åtaganden skyldigt att se till att vissa grundläggande rättigheter för papperslösa tillgodoses. Skulle angiverilagen implementeras bryter den mot Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen och man ändrar dessutom sekretessreglerna inom hälso- och sjukvården, det vill säga genomför en förändring av tystnadsplikten.
Som patientföreträdare vet vi dessutom av egen erfarenhet att sjukvården redan är hårt belastad och har stora utmaningar framför sig. Fokus får aldrig ligga på att agera gränspolis, utan fokus måste förbli på kärnverksamheten och patientens bästa.
Sammanfattningsvis finns det risk för att en angiverilag underminerar förtroendet för vårdsystemet. Sjuka eller skadade personer ska aldrig behöva vara rädda för att söka vård. Det spelar ingen roll vilket land vi kommer ifrån, vilken religion eller juridisk status vi har. Sjukvården ska prioritera dem som har störst medicinska behov. För oss är alla människors lika värde grundbulten i hela sjukvårdssystemet. Stoppa angiverilagen nu!
Mikaela Odemyr, ordförande, Astma- och allergiförbundet
Susanne Dieroff Hay, ordförande, Bröstcancerförbundet
Thomas Magnusson, ordförande, Diabetes Sverige
Helena Conning, medgrundare, Forum Spetspatient
Nicklas Mårtensson, ordförande, Funktionsrätt Sverige
Lise Lidbäck, ordförande, Neuroförbundet
Lars-Ingvar Johansson, vice ordförande, Nätverket mot cancer
Margareta Haag, patientrepresentant, regeringens arbetsgrupp för precisionsmedicin och ATMP inom samverkansgruppen för hälsa och life science 2020-2022.
Peter Carstedt, patientrepresentant, regeringens samverkansgrupp för hälsa och Life science 2020-2022
Sara Riggare, patientrepresentant, regeringens samverkansgrupp för hälsa och Life science 2016-2022.
Lotta Håkansson, ordförande, Reumatikerförbundet
Anders Åkesson, ordförande, Riksförbundet Hjärt Lung
Jenny Vinglid, generalsekreterare, Riksförbundet HOBS
Maria Westerlund, ordförande, Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Anna Bergkvist, ordförande, Sköldkörtelförbundet