Bättre möjligheter för vården att tidigt ställa rätt diagnos, enklare att överblicka en patients sjukdomshistoria och snabbare framsteg inom forskningen. Det är några av fördelarna med effektivare användning av hälsodata. Nu får tre projekt finansiering av Vinnova med sammanlagt 90 miljoner kronor för storskaliga samarbeten som ska visa på nya sätt att arbeta med hälsodata.
Information om en individs hälsa, vård eller livssituation finns i bland annat vårdjournaler, inom omsorgen eller samlas in av forskare. Hälsodata kan användas för allt från hälsofrämjande insatser till tidig upptäckt av sjukdom, bättre diagnostik, behandling och uppföljning, men även för forskning och prioriteringar i vården.
– Det finns väldigt mycket användbara data, men den ligger i mängder av olika system som inte fungerar tillsammans. Det gör att vi inte drar nytta av alla de möjligheter som finns med dagens teknik. Vi behöver hitta lösningar som gör att hälsodata kan användas bättre, både för direkt nytta i vården, men också för forskning och utveckling av exempelvis nya behandlingar och läkemedel, säger Darja Isaksson, generaldirektör, Vinnova.
För att nyttiggöra hälsodata på nya sätt behöver många aktörer med olika perspektiv vara med och testa nya lösningar. Vinnova satsar nu på tre så kallade systemdemonstratorer, där flera olika aktörer såsom regioner, universitet och företag inom hälsoområdet arbetar tillsammans med att pröva nya vägar att använda hälsodata i verkliga miljöer.
Projekten får finansiering med 30 miljoner kronor vardera under en fyraårsperiod:
Nationellt tillgängliggörande av avancerade molekylära data för vård, forskning och innovation
Projektet ska bidra till att skapa en IT-infrastruktur för att kunna dela avancerade molekylära data, så kallade omikdata, mellan alla regioner i Sverige på ett säkert sätt. Det ska storskaligt demonstrera hur svensk sjukvård genom en systemförändring i insamling och tillgängliggörande av omikdata kan snabba på införande av precisionsmedicin i vården och skapa nya förutsättningar för forskning och innovation. Det ska förbättra dataflöden inom klinisk diagnostik och forskning genom en nationell precisionsdiagnostikplattform. Projektet är en del av den nationella kraftsamlingen Genomic Medicine Sweden, som syftar till att fler patienter genom gensekvensering ska få bättre diagnostik och individanpassad behandling, till exempel vid cancersjukdom.
I projektet ingår Region Uppsala, Stockholm, Västerbotten, Örebro, Östergötland, Västra Götaland, Göteborgs Universitet, Örebro Universitet, Uppsala Universitet, Umeå Universitet, Linköpings Universitet, Lunds Universitet, Karolinska Institutet, LIF, Riksförbundet sällsynta diagnoser, Nätverket mot cancer och Swedish Labtech, under ledning av Region Skåne.
Skifte från dokumentationsparadigm till assisterad planerad datainsamling inom hälsa
Projektet ska tackla problemet med ostrukturerad data om vård. Det handlar om att storskaligt demonstrera hur en ny typ av planerad strukturerad datainsamling möjliggör realtidslösningar för olika ändamål. Data ska vara standardiserad redan när den kommer in i journalen. Insamlade data lagras lokalt i ett kliniskt datalager före journalföring. Genom att arbeta med gemensamma vårdplaner med delad terminologi kan högstrukturerade data användas för bland annat vårdplanering, journalföring, kvalitetsarbete, kvalitetsregister, klinisk utveckling och forskning.
I projektet ingår Region Uppsala, Västra Götalandsregionen, Astma och allergiföreningen, tre företag inom hälsoområdet och Fass AB under ledning av Karolinska Institutet.
Användning av standardiserade hälsodata för att stärka innovation och framtidens hälso- och sjukvård
Målet med projektet är att bidra till att hälsodata som samlas in först standardiseras för att sedan skapa information genom en bredd av applikationer och användningsområden. Grunden för projektet är fokus på informatik och betydelsen av att standarder inte bara ska användas för delning av data utan även för lagring och kunskapshantering. Syftet är att förändra hur vårddata lagras och hanteras i svensk hälso- och sjukvård, så att inlåsningseffekter försvinner och vårdinformationen frigörs och blir användbar i större omfattning än vad som är möjligt idag.
I projektet ingår Region Uppsala, Stockholm, Jönköping, Kalmar, Linköpings Universitet och två företag inom digitaliserad vård, under ledning av Region Östergötland.
Förutom dessa tre systemdemonstratorer får ett fjärde projekt finansiering med 10 miljoner kronor av Vinnova för att under två år arbeta med att testa och utveckla en standardiserad och säker infrastruktur som ska bidra till att lösa utmaningar med att dela data från vård och omsorg. Projektet ska bland annat bidra till att möjliggöra överföring av vårdinformation mellan vårdgivare och forskningsinstitutioner, genom en kombination av en centraliserad databank och decentraliserade noder för säker datahantering.
I projektet ingår Högskolan i Kristianstad, Region Östergötland, Region Västerbotten och tre företag under ledning av RISE.
Läs mer på Vinnova:
