Category Archives: Riksdagen

Frukostseminarium om den ojämlika cancervården i Riksdagen 27 april 2017

Riksdagen

Nätverket mot cancer arrangerade tillsammans med Riksdagens Nätverk för jämlik vård och Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland seminarium där vi diskuterade den ojämlika cancervården mellan 21 olika landsting i Sverige.

Vad menas med jämlik vård? Hur jämlik är cancervården? Prevention, tidig diagnos och optimala behandlingar är livsavgörande för cancerpatienter. Varför ser cancervården det olika ut mellan olika landsting och även mellan olika cancersjukdomar?

Moderator var professor Roger Henriksson, chef Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland.

Intresset var stort. Lokalen som rymde 50 personer var fullsatt. Ett flertal politiker från riksdag och landsting samt patientföreträdare från cancerorganisationer, vårdpersonal och företag deltog i en engagerad diskussion.

Pernilla Gunther (KD) – Riksdagens nätverk för jämlik vård inledde mötet med att hälsa samtliga välkomna. Hon hänvisade sedan till Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf; ”vård på lika villkor” och ”hela befolkningen”. Hon konstaterade att det inte fungerar med den organisation vi har i Sverige med 21 regioner och landsting. Hon nämnde en rad organisationer som tittat på begreppet ”jämlik vård” som Socialstyrelsen, SKL, LIF m.fl. Hennes slutkläm blev att vi bör kräva statlig finansiering av högspecialiserad vård och att frågan om antalet regioner återigen bör finnas på agendan. Det fungerar inte längre med 21 olika regioner.

Roger Henriksson, professor och chef för Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland var mötets moderator och inledde med att konstatera att klyftorna i samhället har ökat vad gäller hälsa och jämlik vård till alla. På riksplanet skiljer de olika bostadsorterna markant åt och regionalt i Stockholm finns en tydlig skillnad mellan olika stadsdelar längs T-banans linjer. Roger Henriksson ansåg att en del i den ojämlika vården är personal inom som inte har rätt kompetens och styrning. Lågutbildade och personer från andra kulturer får ofta sämre vård. Ett exempel som lyftes fram är vården för prostatacancer och den kurativa behandlingen där det fanns ett tydligt samband mellan låg inkomst under 16 000 kr/månad och hög inkomst över 38 000 kr/månad. I den första gruppen erhöll ca 35 % god kurativ vård medan i den andra gruppen var det ca 58 %.

Därefter följde en rad kommentarer från patientorganisationer, politiker och företrädare för vården där moderatorn gav ordet till dessa representanter när det passade in i hans presentation av aktuella frågeställningar.

Representanter från vården delade uppfattningen att den etiska och empatiska kompetensen hos personalen har stor betydelse för personalens förhållningssätt. Han ansåg att det behövs ett nationellt grepp i denna fråga. Vidare framhölls även kulturella skillnader och inte minst språkets relevans för ojämlik vård. Det rådde stor enighet om språkets betydelse för att utlandsfödda ska få en rättvis vård och det krävs nationella åtgärder samt nya arbetssätt för förbättra situationen. Vidare diskuterades tolkfrågan där vårdpersonalen inte kan vara säkra på att tolken ger rätt information. Det förekommer även alltför ofta att barn eller make är tolk för utlandsfödda kvinnor, vilket är ett stort problem.

Läkemedel diskuterades från olika synvinklar både vad beträffar hur effektiva de är, ”rätt” medicin till ”rätt” patient samt ekonomi. Många nya läkemedel är kostsamma. Även alternativa bedömningar, ”second-opinion” framhölls som viktigt för en rättvis vård. Det kunde också konstateras att väntetiderna i vården ser väldigt olika ut beroende på var man har sin bostadsort.

Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer, avslutade mötet med att ge Nätverket mot cancers syn på cancervården: ”En rättvis vård innebär för oss patienter att vården struktureras efter patientens särskilda och individuella behov samt förutsättningar oavsett var i landet man bor. Patientens delaktighet i sin egen vård, det vill säga att patienten har förstått informationen om sin sjukdom och samtyckt till behandling, ska antecknas i patientjournalen”.

Samma dag deltog Katarina Johansson i Gabriel Wikströms Rådslag om framtidens cancervård. Se mer information om detta i vårt pressmeddelande.

Här kan du ladda ner Powerpoint-presentation från mötet.

Så vill riksdagspartierna driva svensk cancervård

Inför Världscancerdagen har vi satt fokus på just nu viktiga områden inom cancervården. Dessa kommer vi att följa och driva fram till valet 2018. Vi har därför genomfört en enkät bland samtliga riksdagspartier. Bland annat ställde vi följande frågor:

  • Hur ska vi få en mer jämlik cancervård?
  • En samlad kompetens av avancerad cancerkirurgi leder till att fler patienter överlever, vill partierna snabba på den utvecklingen?
  • Hur kan vi säkerställa att nya cancerbehandlingar som förlänger liv verkligen används så snart de finns tillgängliga?

Dessa och fler frågor har riksdagens partier svarat på i enkäten, svaren diskuteras på Världscancerdagen 4 februari.

Ladda ner hela enkäten i pdf-format här.

Citera oss gärna, men ange alltid källa: www.natverketmotcancer.se/riksdagsenkat

Eventuella frågor:
Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer, 070-572 60 80.
Presskontakt: Lena Bergling, 070-2345 158, eller Annika Eliasson, 0702-35 43 35, info@rmpmedia.se

Granskning av cancervården i riksdagspartiernas budgetar för 2017

Debatt Riksdagen

Beredskap att hantera framtidens cancervård saknas i riksdagspartiernas budgetförslag, enligt Nätverket mot cancers granskning.

Regeringen toppar listan i årets budgetgranskning, genomförd av Nätverket mot cancer. Tydliga problembeskrivningar samt konkreta reformer var det som avgjorde när regeringen fick bäst betyg. Men generellt saknas långsiktiga förslag och ett samlat grepp hur cancervården ska finansieras när fler svenskar beräknas få cancer och leva längre med sin sjukdom.

Läs hela vårt pressmeddelande här.

Kunskapsseminarium i Riksdagen: Efter Macchiarini – ett rundabordssamtal om patienttrygghet

Nätverket mot cancer arrangerade i oktober 2016 ett rundabordssamtal i Riksdagen om patienttrygghet tillsammans med Riksdagens Nätverk för jämlik vård samt Smer – Statens medicinetiska råd. Inbjudna var patientorganisationer och experter inom cancervården, myndigheter och politiker till Riksdagen.

Huvudsyftet med samtalet var i första hand att diskutera patienttrygghet efter det uppmärksammade fallet med Macchiarini på Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm.


Sammanfattning från Kunskapsseminarium i Riksdagen: Efter Macchiarini – ett rundabordssamtal om patienttrygghet

Arrangörer: Nätverket mot cancer tillsammans med Riksdagens Nätverk för jämlik vård samt Smer – Statens medicinetiska råd
Tid: den 13 oktober 2016.

När jag går in som patient i sjukvården ska jag inte behöva fundera på om det är osäkert eller inte” klargjorde Katarina Johansson, ordförande i Nätverket mot cancer och öppnade därmed rundabordssamtalet om patienttrygghet i Riksdagen med temat ”Efter Macchiarini”. Det var just Nätverket mot cancer som tillsammans med Riksdagens Nätverk för jämlik vård samt Statens Medicinetiska Råd (Smer) som hade bjudit in patientorganisationer och experter inom cancervården, myndigheter och politiker till Riksdagen. Huvudsyftet med samtalet var i första hand att diskutera patienttrygghet efter det uppmärksammade fallet med Macchiarini på Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm.

Efter Katarinas inledande anförande introducerade alla deltagare sig själva innan ordet sedan lämnades över till Kjell Asplund, ordförande i Smer, som tillsammans med bland andra Katarina Johansson varit högst involverad i att ta fram den oberoende utredningen om Macchiarinifallet. Kjell var tydlig med att det under de drygt två timmarna skulle vara högt i tak, och lät sedan flertalet av de inbjudna deltagarna diskutera patienttrygghet genom att räta ut frågetecken kring ämnet, peka på problem som finns i dagsläget samt belysa viktiga frågor kring hur vi gemensamt kan skapa en säker miljö för patienten.

En av de frågor som diskuterades var hur patienter och närstående via patientorganisationer kan involveras i att främja patienttrygghet. Holland lyftes som ett gott exempel på hur patienterna själva involverades i sin vård på alla beslutsnivåer enligt lag. Med tanke på att majoriteten av alla patienter inte är medlemmar i en förening påtalades detta som viktigt, fastän det poängterades att vi i Sverige är väldigt duktiga på att organisera oss i föreningsverksamheter.

Det var dock entydigt att vården måste bli både mer serviceinriktad och patientcentrerad. Faktorer som lyftes av bland andra Nina Nelson-Follin (chefsläkare på Karolinska) för att uppnå detta var välfungerande rutiner, en sund organisationskultur/etisk inställning till patientsäkerhet och att involvera patienter i hälso- och sjukvården. Agneta Lönnemo Calleberg från Patientnämnden poängterade här att patienter gärna får höra av sig till deras organisation för att på så vis kunna förbättra säkerheten för patienter.

De två mest framträdande politikerna på plats vad Penilla Günther (KD) och Anna-Lena Sörensson (S). Penilla, själv tidigare cancerpatient med lymfom, delgav sina personliga upplevelser kring patientsäkerhet som ung ensamstående mamma. Anna-Lena och Jenny Peterson (M) tog å andra sidan ett mer övergripande helikopterperspektiv gällande hur patientsäkerheten kan förbättras genom att säga vad som redan görs och kommer att göras i framtiden. Rätten till ”second opinion” och upplysta patienter tillsammans med digitaliseringen belystes som potentiella nycklar att få patienten mer involverad innan det var dags för en kortare kaffepaus.

Sedan togs multidisciplinära konferenser upp av deltagarna som ämne för att säkra tryggheten för patienter. Ärlig och rak information till patienter om exempelvis biverkningar åskådliggjordes av bland annat Katarina Johansson vad gäller detta område. Ett stort förbättringsområde som påtalades av Lungcancerföreningen Stödet var primärvården, som trots allt är den första instansen till högspecialiserad vård som den där Macchiarini tidigare verkade. Vad gäller detta höll chefsläkare Pelle Gustafsson, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, med om att det fanns mycket att förbättra.

Andra områden som belystes av deltagarna var gott ledarskap samt goda processer/rutiner inom vården, och att dessa faktiskt följs upp. Ett återkommande ord som nämndes var ”etik”, som bland annat måste börja läras ut på landets högskolor och utbildningsinstanser på ett genomgående sätt. Och då inte bara som en specifik kurs, utan snarare som en grundläggande syn på vad som är viktigt i dagens hälso- och sjukvård.

Efter att nivåstrukturering diskuterats – vilket påtalades som positivt av de närvarande deltagarna – summerade Kjell Asplund till sist dagen. Kontinuitet i vården, rätten till ”second opinion”, behovet av goda processer för samtycke (genom insatser på både hög och låg nivå), en sund organisationskultur (med exempelvis gott ledarskap), bättre stöd till patientorganisationer och nivåstrukturering belystes av Kjell som viktiga poänger att ta med sig. Han klargjorde också att samtalet varit ”mycket upplysande”, och Katarina påpekade även mycket klokt att patientföreningar gärna är med och förbättrar detta viktiga arbete.

Rundabordssamtalet avslutades med att de närvarande politikerna konstaterade att detta var inte en fråga om lagstiftning, men att en ärlig och öppen dialog mellan en bred samling aktörer var essentiellt. ”Alla frågor ska doppas i etikbadet” summerade Anna-Lena Sörensson (S) mötet på ett passande sätt.

Text: Christian Pedersen, Förbundsansvarig Blodcancerförbundet